Nytt migrationsavtal Kuba-USA. Kommer
USA nu ta emot visumsökande kubaner?
Av Dick Emanuelsson
TEGUCIGALPA / 2017-01-18 / Enligt ett
nytt avtal mellan Kuba-USA, som trädde ikraft den 12 januari 2017, kan kubaner
som legalt söker om visum till USA nu resa, om USA:s migrationsmyndigheter ger
tillstånd, det vill säga. Tidigare har fem av sex kubaner som legalt velat resa
till USA fått avslag på sin visumansökan på USA-ambassaden/Intressekontoret i
Havanna.
I
stället har USA tidigare stimulerat den illegala utvandringen från Kuba
respektive invandringen till USA. Många har under den senare färden blivit
hajmat.
Jose Manzaneda. Foto: Dick E. |
– De som
har lämnat Kuba legalt eller illegalt och illegalt tagit sig över gränsen till
USA, land- eller sjövägen, har i USA fått permanent uppehållstillstånd efter
ett år, bostad, arbetstillstånd, socialbidrag och senare medborgarskap. De har
varit de verkliga VIP-migranterna i jämförelse med resten av främst mexikaner, haitier,
eller centralamerikaner. Samtidigt har 1200 migranter från andra länder
avvisats varje dag från USA, säger den baskiske journalisten Jose Manzaneda,
expert på Kuba.
Men nu
är det slut med den ”företrädesrätten”.
–
Kubanska immigranter ska behandlas som de från andra länder, sa Barack Obama i
en kommentar i Vita Husets presskommuniké.
Havanna
å sin sida accepterar att ta emot de kubaner som deporteras tillbaka till Kuba,
något som inte skedde tidigare.
Bägge
länderna hälsar det nya avtalet men från olika ståndpunkter. Innehållet har
förhandlats under ett år och utan tvekan har bägge länderna gjort eftergifter.
Ekonomiska Specialperioden
Det
var Bill Clinton och hans rådgivare i State Departement som 1995 trodde att med
politiken ”Torra och blöta fötter” skulle bidra till regeringens fall i Havanna.
I Östeuropa realsocialismens stater rasat samman. Sovjetunionen gick samma väg och
med den 85 procent av Kubas utrikeshandel. Den Ekonomiska Specialperioden som
hade inletts på Kuba var i praktiken en krigsekonomi för överlevnad. ”Bara de
med en verklig revolutionär övertygelse står pall”, sa Jonathan Rodriguez,
medlem av ledningen i det kubanska kommunistiska ungdomsförbundet (UJC) när han
besökte Sverige samtidigt som Clinton, med sin migrationspolitik, i praktiken lockade
kubanerna att lämna ön.
När bränslet tog slut under Specialperioden, gick "Los Macheteros" ut och högg ner sockerrören manu- ellt. USA kunde inte knäcka det kubanska folkets motstånd och underkuva det. FOTO: DICK E. |
Kubanerna
magrade bokstavligt under de tio åren av specialperiod. Men de stod pall mot
både blockad och migrationslagar som uppmanade de med högskoleutbildning, så
som läkare och ingenjörer att ta sig till USA. Lyckades de ta sig in på
USA-territorium fick de omedelbart permanent uppehållstillstånd och andra förmåner.
Men ertappades de av kustbevakningen skickades de tillbaka till Havanna eller
tredje land.
Enligt
den kubanska regeringen utgör Obamas beslut ett “viktigt steg i utvecklingen av
relationerna mellan de bägge länderna”. Kubas president Raul Castro sa i ett
uttalande att den tidigare politiken utgjorde en stimulans för en irreguljär
och en kommers av migranter till USA.
Sex miljoner internflyktingar i
Colombia
Migrationen
från Kuba är inget än annat av ekonomisk karaktär, menar Roeland de Wilde, chef för den costarrikabaserade International Organization for Migration (IOM). Han likställer den
kubanska migrationen med den från länder som Jamaica eller El Salvador, som
dessutom har en mycket större andel migranter än Kuba.
– Men i många tidningar och nyhetsbyråer läser vi om
att ”Obama stoppar privilegierna för kubaner som flyr från ön”, vilket är ett sätt ett politisera migrationen, säger
Manzaneda och tillägger:
–
Den största colombianska dagstidningen El Tiempo påstår att ”den kubanska
migrationen är en flyktventil över den dramatiska situationen på ön. Men enligt
Unicef är vart tionde colombianskt barn kroniskt undernärd, en miljon barn går
inte i skolan, sex miljoner colombianer är faktiskt internflyktingar i eget
land och enligt FN:s flyktingorganisation UNHCR söker 400.000 colombianer
politisk asyl i utlandet på grund av den politiska förföljelsen. Kuba är det
enda landet i regionen utan barn med undernäring och där 100 procent av barnen
går i skolan. För vem tar de oss, idioter? dundrar Manzaneda.
USA:s ”stöld av hjärnor”
En
viktig del av avtalet var Kubas krav om ett slut på State Departements värvning
av kubansk hälsovårdspersonal på uppdrag i tredje världen, en rekrytering som USA
inledde 2006. Kuba har över 50.000 personer, bland dem 25.000 läkare och
sjukvårdspersonal i 66 länder i världen. Att utbilda en läkare kostar som bekant
stora summor i de länder där utbildningen är gratis, vilket den är på Kuba.
Denna
”stöld av hjärnor som drivs av USA-regeringen är ett attentat på Kubas solidariska,
medicinska och humanitära insatser i länder i den tredje världen”, menar den
kubanska regeringen.
”Scarface” deporteras tillbaka
Bland
de eftergifter som den kubanska regeringen har gjort finns USA:s krav om att ta
emot kubaner som USA-myndigheterna vill deportera. Bland dem 2746 kubaner som
tog sig till USA 1980. Bakgrunden är den kubanska regeringens beslut 1980 om
att ”alla som vill lämna Kuba, varsågod”.
Den
peruanska högerregeringens beslut att det året ge kubaner visum till Peru och
att ge dem plats i ambassadträdgården, gjorde att Kuba i princip tömdes på
kriminella och andra antisociala element, enligt bedömare. Fidel Castro
uppmanade de som i Miami fört psykologisk krigföring mot Revolutionen att ”kom
hit och hämta era kompanjoner”.
USA
gjorde en grov politisk feltolkning av situationen. På Maleconpromenaden i
Havanna genomfördes den största demonstrationen någonsin under revolutionens
existens då miljoner kubaner demonstrerade mot USA:s migrationspolitik och mot
”avskummet som säljer sig till imperialismen”, som slagordet lydde 1980 mot de
som trodde om ett bekvämare liv hos Grannen i Norr. Över 130.000 kubaner
lämnade ön i yachter och andra båtar som hade anlänt från Miami&Florida och
som lade till i hamnen i Mariel, 65 kilometer väst om Havanna.
Denna
dramatiska händelse gav senare upphov till den legendariska filmen ”Scarface”
med Al Pacino i huvudrollen, vilken väl illustrerade vilket sorts klientel som
hade tagit sig till USA. Nu ska Havanna få tillbaka 2746 av dessa personer.
Kuba
ska också ta emot andra kubaner som emigrerade under andra tidsperioder och som
har beslut om deportering. Men dessa ska behandlas från fall till fall. Siffran
10.000-35.000 personer som har deporteringsbeslut har nämnts. De har dömts för
narkotika- och andra brott i USA. Varje år måste de förnya sitt
uppehållstillstånd. De hänger nu på en skör tråd, enligt jurister i USA. I
princip är det samma politik som Trump har nämnt när han säger att tre miljoner
centralamerikaner och mexikaner ska deporteras. Det finns även fängslade
kubaner och de har all anledning till att oroa sig.
Al Pacino i "Scarface", som illustrerade klientelet som USA inte vill ha men som fungerat i den politiska psykologiska krigföringen mot den kubanska revolutionen. |
Luttrade USA-kubaner
USA-kubanernas
mest antikubanska organisation i Miami, den Nationella
Stiftelsen USA-Kuba är så klart kritisk till avtalet. Den republikanske borgmästaren
i Miami, Tomas Regalado anser att avtalet “är Obamas avskedspresent till Raul
Castro”. Regalado föddes 1947 på Kuba och flög 1962 till Miami i
CIA-operationen ”Peter Pan”. Hans far med samma namn var en kontrarevolutionär
och fängslades och satt fängslad i 22 år innan han frigavs och flög till Miami.
Otto
Reich föddes på Kuba 1946 och lämnade ön 1960. 1981 blev han regional CIA-chef
(chef för USAID i Latinamerika). Då opererade han tillsammans med USA-översten
och terroristen Oliver North som var USA:s bricka för att finanisiera ´Contras´
krig mot den sandinistiska regeringen i Nicaragua. Skandalen kallades
”Iran-Contras-Gate”. Reich har varit en politisk rådgivare i USA-regeringarnas
kuba-politik sedan Ronald Reagans dagar. I dag andas han besvikelse.
–
Obamas politik har inte gett det kubanska folket mer makt, i stället har det
stärkt familjen Castro. Kubaner som försöker ta sig in i USA illegalt kommer att
bli föremål för deportering, enligt (den nya) USA-lagen.
Antalet
kubaner som emigrerade från Kuba till USA ökade starkt 2014 då 25.000 personer
lämnade ön jämfört med 45.000 personer under 2016, 41.000 av dessa via gränsen
mellan Mexiko-USA. Orsaken är att de kubaner som vill lämna Kuba kan göra så,
enligt den nya lagen från 14 januari 2013.
Men de
förbättrade förbindelserna som utvecklats efter att Obama insåg att USA:s
försök att isolera den revolutionära regeringen i Havanna var dömd att lyckas,
har också betytt en del. Många kände på att den nu nya USA-lagen skulle komma,
förr eller senare.
FAKTA MIGRATIONSAVTALET:
- De kubaner som tog sig till USA illegalt innan den 12 januari 2017 tog emot ett ekonomiskt stöd som kunde uppgå till 8.500 USD de första månaderna. Enligt dagstidningen Sun Sentinel uppgick det ekonomiska stödet till dessa kubanska migranter till 680 miljoner dollar 2014 och den siffran är nästan fördubblad för år 2016.
- Personer som tar sig in illegalt till USA efter den 12 januari kommer att deporteras tillbaka till Kuba.
- De kubaner som reser in legalt till USA med turist- eller andra visum men som stannar längre tid än vad visumet stipulerar deporteras till Kuba enligt det nya avtalet/lagen.
- De återvändande kommer att återgå till ett normalt liv så till vida de inte har utfört brott under migrationsprocessen eller har otalt med rättvisan.
- De två migrationsavtal som slöts efter kriserna 1980 och 1994 står kvar. I dessa förbinder sig bägge parter att verka för en ”legal, säker och ordnad migration”.
- Enligt avtalet kommer USA-myndigheterna stå fast vid sitt tidigare beslut om att utfärda 20.000 visum per år för just en legal, ordnad och säker migration.
- USA står fast vid sitt program för personer som ansöker om visum för familjeåterförening kan göra det i USA och inte nödvändigtvis i Kuba.